När Linda Söderlindh tog studenten på 90-talet hade hon siktet inställt på att bli historiker – ett intressant ämne där hon skulle slippa prata inför folk.

– Jag gillade tanken på att leta genom arkiv och läsa historiska texter. Men jag gillade inte tanken på att stå inför människor och prata, berättar Linda. 

Vid den här tidpunkten hade Linda börjat inse att det fanns en risk att hon skulle behöva undervisa och tala inför en publik som historiker. Linda läste upp till C-kursen i historia, och sedan var tanken att ta en termin av något annat. Valet föll på retorik.

– Halvvägs in i kursen frågade universitetslektorn om jag kunde tänka mig att undervisa i ämnet. Det var nog då jag insåg att jag hade hittat rätt. Jag tyckte att retorik var jobbigt ända fram tills jag började studera det, insåg att det var intressant och att jag var duktig på det. Då blev det plötsligt väldigt roligt.

De kommande tre åren arbetade Linda och hennes kollegor bygga upp det akademiska retorikämnet, och startade ett av de första retorikprogrammen på universitetsnivå vid Örebro universitet.

Retoriska färdigheter har blivit viktigare

Sedan 2000 har Linda undervisat i retorik på universitetet. Eftersom behovet av kommunikativa färdigheter är stort på de flesta utbildningar har en stor del av undervisningen kommit att inkludera retorik på alltifrån lärar- och juristutbildningen till ingenjörsprogrammen.

Enligt Linda upplever många studenter att det är svårt och läskigt att hålla muntliga presentationer. Hennes bild är också att det har blivit ett vanligare inslag ute i yrkeslivet.

– Jag har genom åren träffat många studenter som övervägt att hoppa av utbildningen för att de tyckte att det var så jobbigt att tala inför andra. Jag går aldrig in med inställningen att bota rädslan helt och hållet, i stället behöver man hitta olika knep för att hantera nervositeten och göra nervositeten mer hanterbar.

Det är aldrig för sent att bli bättre

Många studenter som Linda träffat har, som hon har valt att kalla det, en talängslan. En del väljer därför att skjuta på problemet, och panikskriver sin presentation i sista minuten för att sedan inte hinna öva på vad de ska säga. Då brukar nervositeten göra sig påmind.

– När vi blir nervösa är det lätt att fokusera på allt som går fel. Rösten i våra huvuden oroar sig för om det syns utåt att vi svettas, om det hörs att vi darrar på rösten, att vi hakar upp oss eller tappar orden.

Hon anser att det är viktigt att studenterna lär sig redskap för att hantera sin nervositet och ges vägledning i ett tidigt skede, så att det slipper kännas som en chock när det väl blir dags att göra en muntlig presentation.

– Men det är viktigt att poängtera att det aldrig är för sent att lära sig knep för att hantera sin nervositet. Alla kan bli bättre talare med rätt vägledning.

Använd verktygen rätt

Många tar hjälp av verktyg i form av presentationstekniska hjälpmedel. Om man är nervös kan det kännas skönt att lyssnaren har något annat att fokusera på, men om texten och bilderna inte tillför något särskilt är det svårt att hålla lyssnarens intresse uppe.

– Visuella intryck är bra på så vis att publiken får information på två sätt. De blir stimulerade av personen som talar och det finns otroliga möjligheter att förstärka budskapet genom att exempelvis visa en bild i stället för att berätta. Men långa punktlistor, för mycket text och bilder som inte förstärker eller förtydligar det talaren säger kan tvärtom göra det svårt för lyssnaren att ta till sig informationen.

Därför brukar hon försöka lära studenterna att använda verktygen på ett smartare sätt.

– När verktygen används rätt kan det verkligen höja nivån på en presentation. Men det ska ses som just ett hjälpmedel, ungefär som en krycka hellre än en livsuppehållande respirator.

7 råd för att bli en säkrare talare

• Fokusera på rätt saker och låt inte tankarna ta över.
  Fokusera på frågor som: Vad du vill säga, vem mottagaren är, hur du ska prata för att göra dig förstådd av mottagaren och hur du vill att mottagaren ska känna?

• Förbered dig
  Förbereda dig på ditt material utifrån den informationen du har. Ju mer förberedd du är, desto bättre kommer presentationen att gå.

• Våga fråga
  Om chefen ber dig att dra något på mötet har du rätt att be om mer information kring uppgiften. Hur länge ska du prata, hur detaljerat, ska du argumentera för något? Är syftet att informera, inspirera, eller utbilda? Lite mer kontext kan underlätta uppgiften.

• Öva på det du vill säga flera gånger, helst en extra gång.
  Ett bra knep är att filma dig själv när du övar. Då kan du själv se hur det ser ut och du kan plocka ut förbättringspunkter. Kanske har du en nära kollega eller vän som kan ge dig feedback?

• Var inte rädd för din nervositet.
  Nervositet är naturligt, i själva verket är det adrenalin, som är prestationshöjande. Om vi lär oss att hantera nervositeten kan den bli vår styrka istället för fiende. En liten tröst kan vara att nervositet känns värst på insidan. Det syns oftast inte hälften så mycket som det känns.

• Sätt upp små mål för dig själv.
  Vid en presentation kan ditt mål vara att du ska våga titta upp från dina anteckningar vid fler tillfällen än du egentligen känner att du vill. Efteråt kan du klappa dig själv på axeln för att du gjorde det bra. Nästa presentation fokuserar du på något annat.

• Tänk att du gör publiken en tjänst.
  De har avsatt tid för att lyssna på dig därför att de vill veta, förstå eller lära sig något.